ibland blir man så trött och arg på människor som anteligen inte kan tänka eller bara inte har hjärtat på rätt ställe. varför nu man i hela friden kan tro sig kunna utnyttja en person på ett sånt vis. nog för att denna mänska är en som jag håller kär och kanske därför jag reagera percis så som jag gjorde. men i vilket fall gör man bara inte så! duger man inte vid match, men får jobba trots det? ursäkterna är så dåliga. då kan jag undra vad som är problemet. hur kan man? vart finns moralen?

ja, man slutar aldrig att förvånas..
och fy vad förbannad jag blev!

igår var en trevlig kväll. men trots stora försök tycktes inte spriten ta som den brukar. men roligt hade vi! vaknade och var lika pigg som alla dagenefter-tidig-morgon. vilket senare skulle försvinna och omförvanldas till en jävligt trött människa! det blev alltså en hemmakväll efter en dag hos larsson då jag, johan och henrik kolla en något förvirrande och lite galen film. men den var endå rätt bra. just nu däremot ligger jag i min säng, med mina två käraste omkring mig. stackars bodil är sjuk. hon har feber och hosta.

en annan sak som gör mig trött och förbannad är ju egentligen inte ens värt att nämna. när människor kan snacka nedlåtande om saker som dom tror, saker som inte ens är sant. när dom själv gjort samma sak fast 10gånger värre.. aa, som sagt man slutar aldrig att förvånas.. alla gör fel. men det lär väl finnas en gräns?


nepp. nu ska jag tänka på
det som gör mig glad istället.
/carolin