jag tror att någon håller på och jävlas med mig. någon och då menar jag inte någon person som jag har i min omgivning, här i självaste livet. ena stundens besarra sorg byts ut mot en fråga som får hjärtat att hjula. sen med ganska mycket eftertänksamhet kan denna fråga plötsligt kanske inte vara vad som är bäst. äsch, förfärligt vad det ska vara kompliserat. samma sak ännu en gång. förvirrande.

man ska undvika ensamheten,
det är den som förstör
den där lyckan. det är ensamheten
som tänker sönder allt.
/carolin