ibland glider man ner på en låg nivå. då är det dags att klättra upp igen. ack. lätt endå, att hamna på en dålig nivå. utan större anmärkning. sånt som sker.

trött på allt tjat om alla hjärtans dag. jag skulle ha kunna kräkts, vilket jag nästan gjorde sådär lite i munnen varje gång någon skrev om sin alla-hjärtans-dagsmirakel. jag hoppas att dom jag håller kär inser att jag älskar er lika mycket idag som igår och att jag inte behöver skrika inför hela världen just idag hur det ligger till. inte bara för att vara tvärtemot. utan även för att det är väl en härligare känsla att en vanlig dag, när som helst. kunna ge någon sin kärleksförklaring? självklart är det väl härligt med lite extra tanke på kärlek. trots allt är ju just det dä enda jag tror på. men rätta mig om jag inte har fel, känns inte denna dag jävligt klyschig? sak samma, jag har haft en väldigt bra måndag ialf.

skönt som tusan att slippa sitta och gråta över en boyfriend som lämnat mig för x: antalet resor år efter år just denna dag. eller att man blivit dumpad om på nytt. starka kvinnor reder sig själv. och den dag jag sitter här igen med en karl som älskar mig precis som jag är, kommer även han förstå att jag ser mer kärlek i att han skriker sig stolt över vår kärlek just en annan dag än denna.