ibland önskar jag att jag inte kände, som nu. vilken skit söndag det blev. tydligen ska man bli slagen i bakhuvudet då och då. slagen mot marken. sådär så man vill gråta. än fast man är vuxen och inte gråter bland folk. fan. vad har jag gjort då? en förklaring skulle ju sitta fint

galet besviken och ledsen. skit söndag. jag kanske tar ut mina känslor i förtid, men så känns det nu.