varför blir man alltid fast vid sånt man förmodligen aldrig kommer få? varför slår hjärtat några extra slag för sånt? ja, har man inte det ena på hjärnan så hittar man något nytt. jag har nog för lite att göra helt enkelt!
love stinks
/carolin
2010-02-16
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar