som tidigare nämt finns det många olika sorters kärlek. den kärlek som jag nu ska berätta om kan jag egentligen inte beskriva. den är större än så egentligen. det är en sån där kärlek som ger panikkänslor med tankarna på att den skulle upphöra. kärleken till min bästa vän. min wilma.

"det är bara en hund", om du uttrycker dig så har du tyvärr aldrig haft en hund som din. min hund som jag idag har haft i mitt hjärta i 11 år till denna dag och framöver. japp, idag fyller wilma 11 år. jag var 10 år och mamma fick ett samtal från berga, Linda hade börjat valpa och tre tikar hade överlevt. det var redan bestämt. en var MIN. hon har varit min i 11 år och som sagt det går inte att beskriva hur överväldig kärleken till henne är.

idag är hon hemma i åkra när hennes matte måste gå i skolan både idag och imorgon hela dagen. men imorgon ska jag pussa på henne i massor och köpa någe fint & gott påvägen hem.

för en kärlek som aldrig kommer ta slut. för min wilma