varning för ras!

nejdå, kanske att överdriva. det gick bra någon dag, nu går det mindra bra. men det är väl kanske så det ska va? ja vad vet jag. helgen var bra i vilket fall. söndagen dessvärre var som alla söndagar + bakfylla. alltså förjävlig. man känner sig aldrig så ensam som på söndagar, konstigt nog. för jag är ju inte ensam.

idag har varit en ganska vanlig dag, lite fotografering på sjön har det blivit. och nu såhär senare har jag varit hemma hos hanna & mathias. mina nya storesyskon. underbara.


när går det över? går det över någonsin?
vill jag att det ska gå över?
hur vet man vad man egentligen vill?

/carolin